Det är sent och jag ska jobba i morgon, men jag vill inte gå och lägga mig. Inte för att jag inte är trött, för det är jag, utan för att jag vill inte att en till dag ska gå utan att jag kommit någonstans i mitt liv. Jag vill gå vidare, men vet inte hur jag ska göra. Var jag ska börja någonstans.
Jag vill vakna upp och ha en vacker kvinna vid min sida som jag älskar. Som jag känner att henne kan jag spendera en evighet med och som jag vet känner likadant för mig. Vill kliva upp ur sängen och ge vår hund eller katt (kan vara flera) mat och sedan äter jag frukost och beger mig till jobbet som jag trivs riktigt bra på. Där träffar jag mina trevliga och roliga arbetskamrater och jag utför ett jobb som jag känner ger mig något, tänker att här kan jag verkligen stanna tills jag ska pensionera mig. Till helgen så kommer min bror och hans fru in till stan där jag och min flickvän möter upp dom för en trevlig middag och någon kul aktivitet efteråt (bowling kanske?), jag och brorsan är sådär "manliga" att vi ska dricka en hel del öl och visa våra kvinnor att vi minsann är inte för fulla för att bowla och vi kan vinna över dom. Men självklart så är vi för fulla och vi förlorar stort.
På söndagen är det middag hemma hos min mamma och hennes nya man. Han är en riktigt skön kille, något äldre men en riktigt gentleman. Dom berrättar om sin senaste resa till USA där mamma sprang runt och shoppade som bara en kvinna kan medans han försökte hålla uppe tempot med alla kassarna i händerna. Dom säger även att dom har en karibisk kryssning på gång och det verkar som om dom har något större att säga men vi vill inte pressa dom så vi äter och har trevligt hela kvällen.
Under tisdagen ringer Carro (brorsans frus dotter) och säger att hon har fått det där kockjobbet hon sökte i Stockholm och nu behöver hon hjälp att flytta. Jag säger att vi självklart ställer upp med flytthjälp och ringer Tage för att kolla om han kan komma också. Tage visar sig vara ute på landet med sin nya kvinna där dom reparerar sin nya sommarbostad men han ska försöka komma loss, lovar att ringa senare eller i morgon. På väg hem från jobbet träffar jag Daniel som jag inte sett på väldigt långt tid, vi tar en fika och börjar snacka minnen. Mycket av snacket går om hur vi brukade gå ut varje onsdag på Sticky Fingers och röjja. Daniels son, León, var med pappa idag och han har växt till sig ordentligt och blivit en liten cool kille som man ser att han brås på sin pappa. Innan vi skiljs åt så säger jag att vi måste verkligen försöka gå ut någon kväll. Bara vi grabbar.
Jag frågar han om Swedish John, Johan, Gabbe, Bowles, Bulle och dom andra. Vissa har han fortfarande kontakt med, jag säger åt han att kontakta dom så drar vi ut på "stökkväll". Han kunde inte hålla med mer om att det verkligen är dags, det var ju ett par år sedan sist. Innan jag sätter mig i bilen så köper jag en stor bukett blommor till flickvännen. Ingen speciell anledning, vill bara visa min uppskattning för att hon finns där hos mig. Att vi planerat in en resa till Maui är inget nytt, men jag hade tänkt att jag skulle fria till henne på en av dom vackra stränderna på Maui kan hon nog inte ana, hoppas jag iaf. Vill ju att det ska vara en överraskning. Hennes föräldrar vet vad jag har tänkt och dom har hjälpt till i med att betala resan som annars skulle ha varit väldigt dyr för oss.
När jag kommer hem så möts jag av vår hund (våra hundar) som är ute på planen och leker, dom har väl lyckats få upp låset på dörren igen. Smarta jyckar det där. Inne i huset hör man att stereon är på högt och det luktar gott så jag förstår att min flickvän är på bra humör och att hon håller på laga till något fantastiskt. Jag smyger upp bakom och kysser henne, hon vänder sig om och ger mig en kram och kysser mig tillbaka. Jag visar henne blommorna jag köpt, rosa liljor. Sådär kitchiga som hon älskar det.
På kvällen när all disk är borta och hundarna har gått och lagt sig så sitter vi framför TV'n och myser. Efter ett tag så somnar vi i varandras armar...
╔════════════════════╗
End Of Line Dillinger
╚════════════════════╝
╔════════════════════╗
End Of Line Dillinger
╚════════════════════╝
"Hon nickar och blundar, lutar huvudet mot mitt bröst och lägger armarna om mig". ("Vigilante" av Andreas Roman)
/ Jag känner att jag skulle vilja köra in näven in i en glasruta, stolpe, betongvägg eller bara vad som helst för att slippa gå till jobbet. Men mitt enligt normen "normala" sinne tar över innan jag hinner sätta planen till verket. Jag tänker att jag är som en liten kille som inte vill gå till skolan, som gör nästan vad som helst för att slippa gå dit igen. Varför hindrar jag egentligen mig själv, vore kanske bra om jag släppte på "bromsen". /
/ Kommer för tidigt till jobbet, och när jag är på väg att gå säger min grupp chef att jag gärna får stanna. Jag svarar tillbaka att jag hellre sover i ett gathörn och försvinner ut genom dörren. Ut för att aldrig mer komma tillbaka...fantiserar jag om. Ofta har jag fantiserat om att bara försvinna utan att lämna ett spår. Precis som i den där boken jag läste för ett tag sedan om en kille som hade försvunnit utan ett spår. En gammal kompis till han försökte få reda på var han tagit vägen och varför han försvann. ("Försvinnarna" av Jerker Virdborg). /
/ Sitter på vagnen och ser hur världen utanför susar förbi. Funderar på människorna på hållplatserna, var är dom på väg, vad känner dom idag? Är jag den enda som som känner att jag håller på att bli knäpp? Eller är jag redan det? Folk har sagt skämtsamt till mig ibland att jag är det, men jag tror innerst inne så menar dom det. Många har garanterat undrat om jag ÄR knäpp eller bara spelar. You tell me, because I don’t know anymore. /
/ Ändhållplats. Jag kliver av och går till andra sedan för att invänta nästa vagn. En blå byggnad står bredvid hållplatsen, ser på ena dörren att någon försökt ta bort ett stort vitt klistermärke. Det är lite text kvar och jag kan få fram ordet ”…byggnaden avspärrad”. Jag upptäcker då att det är kiosken där en invandrare blev rånmördad för ett tag sedan och förstår då att klistermärket är polisens avspärrningsmärke. Jag gissar att denne någon som riva bort märket för att spara, någon som tycker det vore tufft med ett märke där det står att byggnaden är avspärrad. /
/ Det kommer in en söt asiatisk tjej på vagnen och jag funderar på att sätta mig bredvid henne. Men genast så kommer min stoppskylt inombords upp och jag hindrar mig själv ännu en gång. ”Varför”, undrar jag om och om igen. Känner att tidsfristen rinner ut, att antingen så reagerar jag nu eller så inte alls. /
/ Jean-Michel Jarre’s nya album ”Téo & Téa” går in på sitt andra varv denna morgon och jag närmar mig ännu en gång min arbetsplats. Missar nästan att en buss kommer, men hade tur då chauffören inte körde spec. snabbt. Det är också en sak jag funderat mycket på. Om jag skulle hamna på sjukhus hur många skulle då komma och besöka mig, och om jag skulle dö hur många skulle egentligen komma på min begravning. Hur många skulle bry sig. Då skulle man få reda på vem som är ens riktiga vänner antar jag. Varför skulle människor som inte bryr sig om mig dyka upp på min begravning, jag skulle bli väldigt arg om jag fick reda på det. Hellre skulle jag ha hemlösa som sitter och värmer sig i bänken i kyrkan än någon som är där bara för att låta folk tro att han/hon bryr sig men som egentligen mycket hellre vill vara någon annan stans. /
/ Ser att chefen (ej grupp chefen) har med sig sin dotter idag, får en snabb fantasi om hur det skulle vara att gå in och skälla ut han inför hans dotter. Vilket intryck skulle hon då få av pappas jobb och skulle det ändra henne, få henne att tänka i andra banor om människorna i hennes omgiving. Kommer att tänka på den gången då jag såg min min mor bli utskälld på sitt jobb av en idiot. Det etsade sig verkligen fast i mitt minne, och om det har ändrat mig vet jag inte men det har nog hjälp till att öppna mina ögon och se hur löjligt och patetiskt människan ofta beter sig. /
/ Hade iof. varit rätt gött att låta chefen få veta hur man känner inför detta jobb utan några som helst framtidsutsikter och med dålig lön. Men det får vänta till en annan dag. /
/ En arbetskollega som tidigare hade snygg långt hår och såg riktigt bra ut klippte sig för ett kort tag sedan, och nu har hon tydligen klippt det ännu kortare och hon ser riktigt ful ut. Känner att jag skulle vilja säga något men min enligt normen mer ”normala” jag säger att gör du det så kommer det att bli trubbel så jag låter bli. /
/ Dags att att gömma sitt rätta jag och koppla på sitt enligt normen mer ”normala” jag och jobba lite. Har ingen lust. Borde kanske gå och gömma mig på toaletten ett tag, gå runt med ett papper och se sådär allmänt upptagen ut. Kanske till och med hitta på en anledning till att jag inte kan vara inloggad så mycket. /
╔════════════════════╗
End Of Line Dillinger
╚════════════════════╝
